Saffr.... MAMMAS saffranspiz... MIN mammas saffranspizza!

En del recept är ju verkligen mer privata än sexlivet. Så se det här som en blottning. Jag frågade mamma snällt om jag fick lov att skriva om saffranspizzan, som blivit en jultradition i vår familj de senaste åren, och hon var tveksam först. Sen svarade hon "Mja, okej om du skriver 'Mammas saffranspizza. MIN mammas saffranspizza.'"

Jag är osäker på hur hon fick idén, och första reaktionen kanske är att man inte vill ha saffran på sin Capricciosa, men det är ingen sån pizza. Det är en konditoripizza. Såhär gör man alltså MIN MAMMAS saffranspizza:

Gör en vanlig bull-deg (läs på baksidan av Kungsörnens vetemjöl) men med lite mindre jäst och lägg till ett paket saffran. Låt jäsa typ en timme, forma sen till en pizzabotten med tydlig kant! Smält sen smör och blanda i lite vaniljsocker och en stor mängd strösocker, så att det blir stabbigt och bredbart.

Bred över saffransbotten och baka på bakplåtspapper i ugnen. 175 grader i sisådär "tio-minuter-en-kvart" HAHA.

Låt svalna lite, men inte för mycket! Måste ätas omedelbart!

Sen måste jag förresten dra en kort historia (inte lika roligt som baktiden dock) om när jag ringde till Göteborgs godaste pizzabutik (Le Petit Cyrano på Viktoriagatan). Vi ville sitta där och äta.

- Pizzeria Cyrano, vad kan jag hjälpa?
- Hej! Har ni bord?
- Nej, bara pizza!

Julafton

Min syster, julen 2006

Julafton. Jag pustar ut framför datorn, har äntligen hittat en låt som jag aldrig vetat namnet på. Den elaka vaktmästaren från Ensam Hemma hade en dotter som sjöng den i kyrkan i filmen. Den heter Carol of the bells. Ding dong. Peter från Family Guy har gjort en egen version på den.

Jag och min syster har spenderat julaftonen i matens tecken. Hembakt bröd med nutella till frukost, sen ut och hälsa på mormor på sjukhuset och se hennes hemska ursäkt till jultallrik (som hon dock sade smakade utmärkt). Sen kom vi hem, åt en andra frukost - Ägg Royal. Toast med rökt lax, spenat, pocherat ägg och hemgjord hollandaise.

Omkring mig finns för närvarande en saffransdeg, mandelbottnar till biskvier som ligger och svalnar, saffransglasyren till samma står och sätter sig bredvid kylskåpet, två urplockade granatäpplen ligger på en skärbräda och väntar på att den avslagna julmusten reducerar på spisen. Det ska bli en marmelad till ostarna vi har tills ikväll.

I ugnen ligger 1,2 kilo marinerade revbensspjäll och går långsamt tillsammans med klyftpotatis. På samma bänk som granatäpplet står en majsbrödsmet som vi ska göra muffins av och äta till revbensspjällen och coleslaw gjord från scratch med hemgjort majo.

Nu har min syster kommit ut ur duschen och skall göra klart biskvierna. Jag ska göra oss två gin & tonic sen ska vi nog sätta oss ner och vila lite innan vi äter allt det ovanstående.

Hug it out christmas style!
/Gio

Två av trerätters

Min roomie och jag råkade vara lediga samma kväll en söndag i december och vi ville laga och framförallt äta mat. Det var tänkt såhär, Creme Ninon, sen tortillas, sist våfflor, men vi orkade aldrig äta eller grädda själva våfflorna pga tokmättnad, liten mysfylla och att jag somnade.

Creme Ninon är i princip grönärtssoppa med grädde som man avslutar genom att toppa med mousserande vin. Jag råkade ha en flaska Chapel Hill (mitt favorit-allround-mousserande) hemma som vi drack genomgående.

Fräser scharlottenlök och vitlök och häller sen på ärtor (tinade eller frysta kvittar typ).

Skapar sjuk mys-stämning.

Jag gör fetaostkrämen till soppan medans ärtorna tinas i kastrullen och roomie gör våffelsmet. Fetaosten på bilden är förresten sjukt mycket bättre än Apetina!

Mixa helt enkelt en fetaost med en skvätt mjölk, sisådär en halv deciliter. Salt och peppar behövs inte.

Samtidigt satte jag igång en enkel salsa jag brukar göra till tortillias. Fräser rödlök med rosmarin och vitlök.

Häller på en burk med krossad ananas, färsk hackad chili, en skvätt vinäger, ett par stora nypor socker och låter sen koka ihop ordentligt.

Jag har aldrig uppskattat tacokrydda speciellt mycket. Om man däremot har tålamod och bryner köttfärsen ordentligt duktigt så kommer själva köttsmaken fram mycket bättre. Här har vi dock blandat i en matsked sambal oelek för lite kryddighet.

En buljongtärning...

...mixa mixa...


...sen i med grädde. Vi använde samma vispade grädde som vi skulle ha till våfflorna sen.


Avslutar med mousserande vin.


Creme Ninon - Grönärtssoppa med fetaostkräm och bubbel.

Sen åt vi jättemycket tortillias. Att notera är hur bra Chapel Hill:en även passade till det starka i tortillasen! Oväntat för mig

Purjo numero due

Detta är del två av purjopaparazzin.

För del ett klicka här.

google.se/search?q=koka+%E4gg

Vi var på ett underbart trevligt julbord för en vecka sen, fullpackat med god mat och goda vänner och roliga julpresenter. Jag skulle ta med ägg, kaviar och en "egen dessert". För mig var det var lättare att på fri hand göra desserten än att koka ägg. Jag fick googla hur man kokade ägg, eftersom jag aldrig äter kokade ägg själv, och när jag gör det som kock så kokar vi en hel platta ägg på ånga i ugnen - så att man får exakt samma resultat varje gång. Det visade sig i alla fall att man skulle lägga dem i kallt vatten och sen börja räkna när vattnet börjar koka. Sen beror det alltså på hur hårdkokt man vill ha det. Jag fick rådet att koka dem i 7 minuter och det blev bra (sade hon som gav mig rådet). Giovanni learns how to cook an egg.

Men under processen var jag helt förtvivlad. Det finns ju inget sätt att hålla koll exakt på när vattnet kokar, inget sätt att kolla innertemperaturen på ägget för att övervaka det, alltså inga kontrollmöjligheter överhuvudtaget! Har utvecklingen stannat så mycket att vi fortfarande KOKAR våra ägg i vatten på måfå!?

Kontrollfreaket i mig dog lite.

Vad som helst kan hända.

Mandel- och russinpanna-cotta med glöggtäcke.

Då var det alltså enklare att göra panna-cotta som jag gjort en miljard gånger innan. Däremot aldrig den här versionen med mandel och russin. Man kan kalla det för en dekonstruktion, att bryta ner något i beståndsdelar och skapa om det. Kända, duktiga Mathias Dahlgren gjorde till exempel en soppa av Snickers (chokladsoppa, nougatsorbet, dulce di leche och jordnötter). Här gjorde vi samma sak med Glögg. Jag kokade upp grädde med socker, hackad sötmandel och russin, lät det dra så länge jag iddes och blandade sen i urpressade, blötlagda gelatinblad Sen skjussades den in i kylen. När den hade satt sig så värmde jag försiktigt på vinglögg (utan att låta det koka, för jag ville ju ha kvar alkoholen) och blandade i gelatin på samma sätt som tidigare. Sen hällde jag gelen över pannacottan via baksidan på en sked och lät sätta sig en andra gång. Vi gjorde en testomgång först där pannacottan blev aldeles för hård och gelen för lös. Andra gången blev den utmärkt. Jag tyckte en sked av den smakade som dess flytande ekvivalent, fast fyndigare.

Good morning Saturday!

Imorgon är det lördag. Finns det något bättre än att börja den förhoppningsvis lediga dagen med en fantastisk frukost?

När jag inte är sugen på mackor eller fil eller vanlig frukost över huvudtaget brukar jag slå till på American Pancakes. Det krävs inte mycket av varken skafferiet, kylen eller mitt bakis jag.
Men.. Innan jag gör något alls måste jag dricka en stor kopp svart te med mycket mjölk och honung. Det är den bästa kuren mot diverse sjukdomar, så som förkylning, huvudvärk och baksmälla.

Mitt favorit te. Helt svart vanligt ceylon med underbar smak. Brukar finnas i de flesta vanliga mataffärer.

Till en stor frukost till en hungrig varg tar jag: 1 dl vitt (helst fil), 1 dl mjöl, 1 ägg, en skvätt matolja, lite bakpulver, lite bikarbonat, lite socker och pytte salt. Med lite tänker jag ungefär en tredjedels tesked, sådär fint på skedtippen.



Vispa mjöl och fil klimpfritt. Addera ägg och olja. När smeten är slät blandar du i resten ingredienserna.

Lägg en klick smör i pannan. Häll sedan smeten i en jämn stråle i mitten av stekpannan till en lagom fin och rund pannkaka. Pannkakan ska inte flyta ut till kanterna som vanliga pannkakor utan ska stanna fin och fluffig i mitten.

När det börjar bildas bubblor på ovansidan är det dags att vända!

Voila!

Servera med MYCKET sirap. Vill man bli vrålmättt är keso och banan en hit att adda som tillbehör.

Aaah.. frukost!

Morot with a twist

Mon dieu! En av mina bästa basvaror är den där morotspåsen. Den som kan ligga i evigheter i kylen och ändå vara fullt brukbar när man väl får för sig att använda den. Skala och gnag på en morot om du vill sluta småäta onyttigheter. När du kommit så långt att moroten nästan är slut och du hade tänkt ta den där chokladbiten kommer du vara så trött i käken att du inte kommer orka tugga mer. Nu har du dessutom en fräsch smak i munnen. Jag är övertygad om att äta råa morötter är bland det bästa för tänderna och hela dig egentligen. Bara för att jag har tråkig humor (och för att Giovanni kommer uppskatta det) måste jag bara tillägga "What's up duck!?"

En dag när jag var hungrig på något lätt och gott gjorde jag en morotssoppa. På något sätt måste Giovanni kännt på sig att jag hade lagat mat när han ringde en sen kväll och föreslog en spontan träff.

Till middag för två hade jag 3 morötter, 2 potatisar, en gullök, vatten och en grönsaksbuljongtärning. Jag får för mig att dessa anspråkslösa ingredienser ofta huserar i de flesta hushåll. För att skoja till soppan lite hade jag i ingefära och serverade den med färsk timjan, överbliven vispad grädde och rostade pumpafrön.

Huvudingredienserna

Skala potatis och morot och skär i lämpliga bitar. Skala och finhacka gullöken. Börja med att bryna löken lite lätt i olivolja eller annat fett. I med morötter och potatis i bitar. Stek grönsakerna några minuter utan att ta färg.





På med vatten och i med en buljongtärning. Låt småkoka i ca 15 minuter, eller tills rotftukterna är tillräckligt mjuka för att mixas.






Medan grönsakerna kokar kan man passa på att rosta pumpafröna. Hetta upp en stekpanna och häll i fröna. Rosta på hög värme och rör om då och då. De är färdigrostade när de fått fin färg och börjar "knäppa". Rostade pumpafrön är supergott! Ett trevligt snack- eller serveringstips till det mesta.





Mixa soppan slät. Smaka av med salt och peppar. Jag hade både vit- och svartpeppar i. Bör tilläggas att jag alltid använder mig utav peppar på kvarn. Färdigmalen peppar på påse blir mycket starkare och något bittrare i smaken. Använder man sig utav sådan får man vara lite försiktigare med mängden.
Nu till twisten på soppan: ingefära. Jag hade färdigmalen ingefära dennna gång. Om man har färsk, vilket är att föredra, så ta med den i början när du fräser grönsakerna.

Morotssoppa med ingefära, rostade pumpafrön, timjan och grädde.

Servera i trevligt sällskap med något gott brytbröd till. Kanske foccaccia?

Död ruccola // Levande pasta

Om man lagar mat till bara en eller två personer så blir det oftast över ruccola om man köper en hel ask. Sen kanske den inte är lika fräsch nästa gång man vill laga mat. Den kanske ser lika för djävlig ut som på bilden nedan? Gör ruccola-pesto!

Jag tror jag hoppade över mozzarellan i slutändan, men hade däremot i sista skvätten av den avslagna ölen från gårdagen.



Dassig ruccola, rostade solroskärnor, SoP, lime och olivolja.

Brynt svamp och korv med mellangrädde, ölskvätten och sen på med ruccolapeston.

Över förväntan!

Välkommen till Sverige!

När Maanda och jag skulle starta blogen diskuterade vi lite om vad som hur relativt ordet "basvara" är. Jag har etc alltid frysta köttbullar hemma. Medans Maanda typ aldrig träffat Mamma Scan så har hon å andra sidan alltid en klump parmesanost i kylen och rökt sidfläsk i frysen. Nåt som vi båda uppskattar som basvara är purjolöken. Den håller länge, är grön och fin att hacka ner i typ vadsomhelst, vare sig wok, gryta eller sås. Vi diskuterade vidare om att purjolöken är den svenska motsvarigheten till stereotypen av att varje fransman som handlat har en baguette som sticker upp ur matkassen. Vi funderade till och med på att vår logotyp skulle vara en purjolök som sticker upp ur en svensk matkasse (det var på tiden vi funderade på att döpa blogen till "Mycket kök, Lite bök").

Sen en dag, när jag slumpigt nog var på väg att träffa Maanda, stod jag på spårvagnen och kunde inte tro mina ögon. Som en slags Mat-Tina-Terminator hade hon en purjolök i varje hölster på väskan. Jag fnissade och spenderade resten av resan till att ta en fin smygpaparazzibild.

Den Stora Ugnsrostningen

Alltså, det var inte ugnen som rostades, utan saker i ugnen. Kylen började bli full och ugnsrostade saker tar nämligen väldigt mycket mindre plats än vad råa grönsaker gör. Så på aluminiumfolie slängde jag följande:

Morot, rotselleri, champinjon, palsternacka, rödlök, timjan, vitlök, olivolja, SoP, typ sammanlagt ett kilo grönsaker på två plåtar i ugnen i 200 grader tills de blev sådär knäckiga och brynta som Giovanni vill ha dem.

Och päron btw!

Sista tio minuterna slängde jag i en korv som fick vara med och ugnstekas.

Trots att det var ett kilo grönsaker från början så blev det inte sådär jättemycket i slutändan - det räckte bara till två måltider! Ovan med korven, nybakat bröd och rostad-vitlökskräm, alltså vitlök, friterad eller bakad länge i ugn i sitt skal, sen utblandad med SoP och Creme Fraiche. Eftersom jag är en sån språkfascist så måste jag dock anmärka på (mig själv) att det ju inte heter rostad-vitlökscreme, utan creme på rostad vitlök. För en rostad-vitlökscreme är ju en vitlökscreme som man rostat. Eller?

Slutligen har jag lyssnat typ 20 gånger på Fleetwood Mac - Big love sedan jag såg den i början på filmen Elizabethtown inatt. Låten är kort, intensiv av helvete med magiskt gitarrspel och känsla som går in i ryggraden.

paj paj paj paj paj!

Dagen i fråga skulle jag äta frukost men var lite trött på att göra samma ägg, bacon med potatis som jag brukar göra när jag är riktigt hungrig på morgonen. Istället åt jag mackor men gjorde jag en variant på standardfrukosten till senare tillfälle - en engelsk-frukost-paj! Maanda hade gjort en jättegod grönsakspaj som jag fått smaka på tidigare, och jag ville göra en egen, eftersom jag typ aldrig gjort matpaj tidigare. Eftersom jag dock är lite för lat för att kladda med händerna så ville jag göra ett pajskal utan smör också så jag googlade fram någon slags viktväktarrecept bara för att prova. Det blev snarare lite segt än krispigt, men det är ju inte fel, bara annorlunda.

Jag hade 1 dl grekisk youghurt och 0,5 dl mjölk på 4 dl mjöl, 2 tsk bakpulver och salt till pajskalet.

Sen tryckte jag ut det i en form för att förbaka det i 175 grader i typ en kvart.

Under tiden fixade jag fyllningen, dvs ägg och bacon, svamp och potatis

Jag stekte baconet och svampen så det redan var klart!

Sporadiska potatislocket. Jag tror jag hade snott den GP:n tidigare samma morgon när jag kom full hem, från släpvagnen som stod utanför lägenhetsporten.

Bakpulvret i degen gjorde pajskalet fluffigt efter att jag förgräddat det.


Äggstanning, ägg mjölk och riven boxholmsost!


Blandade ihop allting.


Hällde den engelska frukosten i pajskalet, hällde över äggstanningen och bakade sen i 175 grader i typ 25-30 min. Sen lät jag den svalna och sen stå över natten.


Morgonen efter delade jag och började äta. Den var väldigt god men sen åt jag den jäveln oavbrutet i typ en vecka. Note to self: Gör mindre nästa gång.