Inlägg America Size

Bautainlägget om mycket av den maten jag åt i Amerika. Generellt sett fett.

In and Out burger har bara två hamburgare att välja mellan, vanlig eller med ost. De är ändå bland de bästa jag ätit. De kostar typ $3.50/$4.00 för ett helt meal. Plus skatt. Alltid plus skatt i Cali.

Öllager. Kastrullen fyllde vi med is och ölflaskor.

En av koreanerna och deras stinkande mat som de slamrade ihop vid 06-tiden.

"Salladsbar" på nåt grillställe. Friterad sallad typ.

Huvudrätten är förutom brödet lite mer Atkins.

Dessertbuffén erbjöd bland annat två sorters mjukglass som man fick hälla själv.

Mint efter maten. Som om den legat på huvudkudden.

På IHOP - International House Of Pancaces.

Där de mycket riktigt har pannkakor. Här med grädde, pekannötssirap och pekannötter. Kanske lite choklad någonstans också.

Men pannkakorna var bara en sideorder till det rikiga käket. Ägg, bacon, korv, och den lilla persiljekvisten till mina stora förtjusning. Apelsinjuice och amerikansk kaffe (alltid sjukt blaskigt) till detta.

I ett köpcentrum i Temecula finns en affär som säljer muffins och allt som har med dem att göra.

I Perris åt jag denna Caesarsallad-wrapen.

Vid ett par tillfällen organiserade jag och Sofi mat till alla. Här blandar Rainy en fantastiskt stor batch av Orzo-sallad (risoni) med avocado, körsbärstomater, ruccola med mera. Vi lyckes laga mat till runt 20 pers och ge huvudrätt, sallad, vin till maten och dessert för 7 dollar skallen. Det var vi toknöjda med!

På Wall Mart, till era hundar.

Vi var där så länge att vi behövde ta fikapaus.

I Vegas har alla hotell olika teman. Här är vi i Little Italy på New York-hotellet och äter pizza.

Efter festnatten i Vegas åt vi bakisfrukost på Wendys vars specialitet är fyrkantiga hamburgare. Detta med sloganen "Because we don't cut corners". Episkt. I USA är förresten de flesta dipsåsarna gratis.

Panda Express var ett favoritställe. Mycket mat med lite mer fräschör än vanligt. Orange Chicken glömmer jag inte på länge.

På ett femtitalshak nån timme från Grand Canyon åt jag den här hamburgaren med zucchinistrips. Valde bort Cherry- och Vanilla-cokesen.

I Eloy, Arizona åt jag denna bagel fylld med omelett och korv. Inte ett salladsblad i syne.

På vägen hem till Californien åt vi på Carl Jr:s. På hamburgaren fanns mycket sallad, friterade lökstrips och en brandysås som var skitgod i teorin, men något för söt i praktiken. Efter det stal jag en tröja från en apa i macken som låg i anslutning.

Först kommer Sprite, sen kommer 7up, sen kommer tre andra, sist kommer Squirt.

Jag var tvungen.

Det sista jag åt under min vistelse är väldigt talande för sortimentet i USA. Pina Colada-youghurt. Tack för att ni läste!

Matkonst

Såhär hade någon matälskare lämnat bordet igår på Burger King. Själv gjorde jag ett högt torn av ketchup-pappbehållare. De låg på golvet när vi gick. Sorry.

Home Sweet Home-Homage.

Jag är tillbaka i Sverige. Igår gjorde jag och roomie en söndagsstek. Det var så fantastiskt gott att äta något på riktigt efter all skräpmat i staterna. Kött, sås och potatis for the win. En snabbanalys om varför många amerikaner är tjocka är att det helt enkelt oftast är både billigare och snabbare att äta skräpmat än att laga det själv.

Luke som arbetade på fältet jag besökte var vegeterian och levde med det han älskade, men tjänade inte speciellt mycket pengar på det, så han lagade ganska mycket mat i klubbstugan, och det luktade alltid fantastiskt när han gjorde det. En dag när jag borstat tänderna efter att ha ätit min sedvanliga frukost, Whole wheat bagle med färskost, samt de minst sötade flingorna vi kunde hitta (ändå kanderade russin i blandningen) och apelsinjuice, så stod han med en färdig omelett som såg sjukt bra ut. Här berättar han om vad och hur han gjort.

Thanks Luke, you're still the Swedes's favourite Mario!

FLS

Fredag.
Äter pizza som blev över från torsdagen till lunch. Vanlig pizzadeg (ABSOLUT INGET BAKPULVER!!!) lägger på en tomatsås spicad med chilliflakes, zucchini, färsk rosmarin, salami och solrosfrön.




Lördag.
Hungrig. Vill laga något som går snabbt och lätt. På med pastavatten. I med god pasta, i mitt fall en deluxe variant jag fått i present som heter Di Nola. Jag har sett den på ICA, tror att den ligger på ca 40 kronor för 500 gram och det är den värd! Den har ett mycket större tuggmotstånd än vanlig pasta vilket gör att man blir mätt på en betydligt mindre mängd. En bra pasta ska koka minst lika länge som fullkornspasta för att bli al dente. Fullkornspasta är gott, men för mig är det en annan rätt än "vanlig pasta". Jag rekomenderar att inte köpa billig pasta, eftersom den ofta har kort koktid och därmed innehåller sämre och snabbare kolhydrater. Pasta med koktid över 10 minuter innehåller bättre energi. Jag brukar köpa Barilla till vardags.
Förra året gick priserna på spannmål upp globalt och med det höjdes priserna på livsmedel. I Italien gick pastan upp i pris. Italienarna gick i strejk. Forza Italia!
Tillbaka till lördagens middag. Medan vattnet kokar upp rostar jag solrosfrön i en torr panna. Halvera sedan en zucchini och skär i tunna skivor och fräs den i olivolja medan pastan kokar, salta gärna lite på gurkan. Det tar ungefär lika lång tid för zucchinin att färg som det tar för pastan att bli klar. Servera pastan rykande varm med zucchini, olivolja, nyriven parmesan, salt och peppar. Strössla över solrosfröna.

Enklaste och godaste pastan!

Söndag.
En lätt lunch eller en andra frukost innan jag går ut i vårsolen för att dricka en kaffe på Bar Centro. (Bästa kaffet i stada!) För de som inte vet ligger Centro på tvärgatan till Östra Hamngatan mellan NK och Lagerhaus. En gatstump som känns väldigt mycket som Milano. Inga träd, cigarettfimpar på marken, trendiga affärer och salonger med väldigt mycket urbant folk. När jag kom dit stod vesporna på rad, 70-talisterna kanske även en och annan sen 60-talist, hade tagit över stället.
Receptet på godingarna finns bland de gamla inläggen. Både en Giovanni och en Maanda variant.

American pancakes med mörk sirap, skivad banan och pumpafrön.

Happy end of week!

Maanda

Rester till gäster :)

Det är fredag och kylskåpet är fullt av smårester efter veckans ätande. I mitt fall hade jag hunnit med tomatsoppa och pannkakor. För att göra två flugor på smällen bjöd jag in en god vän på middag för att dels få en trevlig middag och dels bli av med resterna.

Tanken med middagen var att jag skulle slippa handla och ändå göra en kalasmiddag. Förrätten fick bli en snabbgjord toast med smör och vitlöksfrästa champinjoner till våra fastande studentmagar.

Snabbt. Gott. Easy.

Idén till varmrätten är inspirerad av Giovannis sätt att använda vätskor i mat och bak som man inte hade förväntat sig. Teorin är: Släng inte mat! Det redan goda du har lagat eller har kvar av kan smaksätta nya saker. På så sätt sparar du både tid och pengar samtidigt som du enkelt hittar på nya maträtter. Giovanni har t ex använt öl som degvätska. Bulgur åker ned i brödet etc..

En risotto med tomatsoppa som buljong..

Stek finhackad lök och avorioris genomskinligt. Späd sedan på med buljong (soppan) tills risotton är mättad och krämig. Min krävde extra vatten för att riset skulle bli mjukt.

Hanna håller varmrätten.

Nu råkade jag ha en bit chevreost i kylen dessutom. Den ville jag förgylla den milda tomatrisotton med. Gratinerad risotto med getost på? Well why not. Grädda tills osten fått fin färg i ca 175 grader.

Ta ut gratängen när osten har fått fin färg.

Visserligen hade jag kunnat stanna här och bara serverat risotton med en grönsallad, men ett plötsligt måste av att använda tallriksmodellen kom över mig. Jag serverade risotton med stekta fläskotletter. Hanna hade med sig en flaska Copertino som vi drack till. Copertino är en italiensk klassiker för 66 kronor flaskan, som blir väldigt god om den får lufta sig någon timme innan servering.

Tallriksmodellen har nu prövats av Hanna och Maanda. Den fick godkänt.

Sist men inte minst, de överblivna pannkakorna! Det blev en crepesvariant till dessert. Hetta upp en stekpanna och lägg i lite smör och värm en pannkaka i taget. Gör en chokladsås. Servera den varma pannkakan med vaniljglass, varm chokladsås och skivad banan..

Hur äter man crépe light? (Går det?)

Bullar av stål

...Är ju namnet på den danska serien om Camilla Plum som bakar bröd och samtidigt berättar vad som egentligen händer med brödet under alla dess moment (måndagar kl 19.30 i kanal 2). Kanske var det programmet häromveckan som gjorde mig inspirerad att prova på en surdeg igen?

Dag 1: 1dl grovt rågmjöl och 1 dl varmt vatten, begynnelsen till surhet.

Jag har följt tillvägagångssättet som står på baksidan av Kungsörnens grova rågmjöl. Se tidigare inlägg. Glöm ej att röra om i degen varje dag, annars kan den torka!

Jag skulle också bli sur om jag fick vänta 4 dagar på något.




På den fjärde dagen skapade hon surdegen, som fick vila sig ett dygn i behaglig rumstemperatur.

På den femte dagen delade jag upp den väldigt kladdiga surdegen i 10 delar. Allt enligt Kungsörnen so far.

Sticky. Början på neverending story.

Surdegen håller ca 1 år i frysen och ca 5 dagar i kylen. Ska du baka på fryst deg är det bra att ta fram den kvällen innan du ska baka så att den blir rumsvarm. När du bara har en surdeg kvar kan du göra en ny sats surdeg på samma sätt som på dag 4 (blanda den med 1 liter varmt vatten och 1 liter grovt rågmjöl och låt stå ett dygn).

Jag frös in alla utom en stackare..

Som låg kvar på botten av den första skålen. Jag hällde på 13 dl fingervarmt vatten och smulade i ett halvt jästpaket och rörde till jästen löste upp sig. Sedan hällde jag på ca 13 dl mjöl av både fint och grovt rågmjöl. Framtill hit är det en deg. En väldigt stor deg. Jag delade degen på 2 och bestämde mig för baka 2 olika sorters bröd.

En väldigt stor deg.

Det ena fick bli inspirerat av franskt lantbröd och det andra av Kungsörnens knubbiga surdegslimpa.

Det gick ut över mina tofflor.

Ingredienserna till de olika bröden åkte fram och det började bli svettigt. Brödbakning a mano är rätt bra workout. Ett tips är till dig som använder tofflor är att ta av dem innan du kommit till stadiet av mjöl och kladdig deg överallt. Så smart var inte jag..

Vive la France!

Jag kärnade ur de svarta oliverna (ca 1 dl). Strösslade över de torkade örterna från Korsikas Maquis. Den består av 13 örter har jag för mig, bland annat rosmarin, salvia och oregano. På Korsika växer örterna vilt och doften stiger i värmen över de torra stigarna..
Nog flummat. Har man inte en blandning kan man göra en själv. Jag hade helst haft i bara rosmarin.

La Suéde..

Det andra brödet fick smaksättas med 1 msk stött kummin, ca 20 gram smör och ett par matskedar honung. Så här i efterhand hade jag velat ha i salt också, iaf 1 msk.

Oliver, örter, olivolja, havssalt.

På med några matskedar olivolja några nypor salt och blanda. Nu ska den kladdiga degen mättas med vitt mjöl. Jag tog ca 2 dl durumvete och 3dl vetemjöl special. På med bakduk för jäsning!

Smör, kummin och honung. Ta i salt också.

Efter att ha blandat deg 2 med sin smaksättning rörde jag i ca 5 dl vetemjöl. Degen ska lossa från skålen, men får gärna fortfarande vara kladdig när du kör ner ett finger i den. Jäs de båda degarna i 1 timme

Efter jäsningen är det dags att forma bröd. Jag gjorde 3 små knubbiga franska lantbröd och 2 lite längre svenska limpor. Jäs bröden på plåt i ca 40 minuter. Jag hade bara tid att jäsa dem i 25 min, men det blev fint resultat ändå.

Grädda i ca 45 minuter i 200 grader.

Eftersom jag gräddade de båda plåtarna samtidigt bytte jag plats på dem efter ungefär halva tiden för att färgen skulle bli så jämn som möjligt.

Sådärja! Låt dem svalna under duk också.

Linsbiffar

Under en tid av jag-har-inte-lust-att-handla-mat period (februari) försökte jag tappert laga mat på saker jag hittade i mitt skafferi. Längst in i hörnet hade jag gömt en påse gröna linser. Jag lade linserna i blöt och tog en promenad medan linserna svällde. När jag kom hem kokade jag linserna mjuka, det tog ca 25 minuter.

Blivande biffar.

Eftersom den gröna linsen är proteinrik är den ett rätt sjysst substitut till kött. Jag ville prova att göra biffar av linserna. Gjorde precis på samma sätt som man gör med vanliga pannbiffar. I med ströbröd i en skål på med vätska och låt dra några minuter. I med finhackad lök, ett ägg eller två och linserna. Salta, peppra och släng eventuellt ned någon annan smaksättning eller krydda för att ge piff till din biff. Jag tog i lite paprikapulver.

It's not a stiff biff.

Kanske är det bra att koka linserna ganska mjuka, så att de nästan är mjöliga för att få dem att hålla ihop bättre. Jag tog i ett extra ägg för att öka stabiliteten. Hade jag varit vegan hade jag provat potatismjöl istället för ägg.

Saken är biff!

Biffarna smakar faktiskt nästan som vanliga pannbiffar. Alltså är det gott att äta dem på samma sätt som de vanliga. Jag hade lite libabröd i frysen och bestämde mig för att göra en wrap med sallad och en yoghurtdip till biffen.

Middagens outfit.

Slutsats: Linser är sjukt bra mat!
Bästa linssoppan i stan hittar du på Alexandras i Saluhallen på Kungstorget. Den heter Faki och kan väljas med eller utan vitlök. Den serveras med bröd. 35 kronor och 10 minuter senare är du mätt och belåten, om du inte brände dig på tungan vill säga (den tenderar att vara brännhet).

Wrap it up!

Ps. Glöm inte att det är bokrea. Now is the time att köpa kokböcker till väldigt pressade priser. Min bästa baskokbok där det står allt från hur länge man kokar en rödbeta till hur du gör sufflé kostar på bokrean 169 kronor. Den heter Bonniers Kokbok och kostar i vanliga fall nästan 500 kronor.