Sen en dag, när jag slumpigt nog var på väg att träffa Maanda, stod jag på spårvagnen och kunde inte tro mina ögon. Som en slags Mat-Tina-Terminator hade hon en purjolök i varje hölster på väskan. Jag fnissade och spenderade resten av resan till att ta en fin smygpaparazzibild.
onsdag, december 17
Välkommen till Sverige!
När Maanda och jag skulle starta blogen diskuterade vi lite om vad som hur relativt ordet "basvara" är. Jag har etc alltid frysta köttbullar hemma. Medans Maanda typ aldrig träffat Mamma Scan så har hon å andra sidan alltid en klump parmesanost i kylen och rökt sidfläsk i frysen. Nåt som vi båda uppskattar som basvara är purjolöken. Den håller länge, är grön och fin att hacka ner i typ vadsomhelst, vare sig wok, gryta eller sås. Vi diskuterade vidare om att purjolöken är den svenska motsvarigheten till stereotypen av att varje fransman som handlat har en baguette som sticker upp ur matkassen. Vi funderade till och med på att vår logotyp skulle vara en purjolök som sticker upp ur en svensk matkasse (det var på tiden vi funderade på att döpa blogen till "Mycket kök, Lite bök").
Sen en dag, när jag slumpigt nog var på väg att träffa Maanda, stod jag på spårvagnen och kunde inte tro mina ögon. Som en slags Mat-Tina-Terminator hade hon en purjolök i varje hölster på väskan. Jag fnissade och spenderade resten av resan till att ta en fin smygpaparazzibild.
Sen en dag, när jag slumpigt nog var på väg att träffa Maanda, stod jag på spårvagnen och kunde inte tro mina ögon. Som en slags Mat-Tina-Terminator hade hon en purjolök i varje hölster på väskan. Jag fnissade och spenderade resten av resan till att ta en fin smygpaparazzibild.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar