Vetenskapen om pannkakan.

Jag är uppväxt på pannkakor, liksom typ resten av alla som varit barn i Sverige nån gång. Jag är väldigt tacksam för att ha det i mitt blod och trots att jag naturligt inser hur subjektivt det verkar så VET jag att min pappas pannkakor är de godaste. Vi träffas fortfarande nån gåang i månaden och bara äter pannkakor med sylt och glass. Pappa har lagat dem i bokstavligen minst 60 år och har på något sätt förfinat sitt recept till det ultimata. Han använder naturligtvis inte recept utan gör det på benstommekänslan.

Genom mitt livs pannkaksätande har jag försökt undersöka vad det är som gör den perfekta pannkakan och har lyckats få fram de tre viktigaste faktorerna.

Salt. Den skillnaden som en nypa salt eller två i smeten gör för pannkakan är skillnaden mellan utblommande smaker och något som bara är ett underlag för pålägget. Det blir matigare, utan att ta bort möjligheten att ha på sylt och grädde. Avväg saltmängden mycket noga alltså.
Smör. Tumma aldrig på mängden matfett till pannkakorna. Att använda en rejäl klick smör till varje pannkaka ger tydligt fantastiskt resultat. För fett? Vem försöker du lura, du ska käka ägg, mjöl, mjölk, sylt och glass till middag. Lite (mycket) smör gör dig inte tjockare.
Gjutjärn. En rejäl gjutjärnspanna ger smak, känsla och tradition till rätten. Pappas har säkert varit med i 100 år och lagat tusentals pannkakor. Har du ingen, köp en nu och låt den gå i arv.

Dagen i fråga var vi bakis men med ambition.